PYRENÉERHUND
(Chien de Montagne des Pyrénées)
Nordisk Kennel Union
Dansk Kennel Klub
Hundarxktarfélag Íslands
Norsk Kennel Klub
Svenska Kennelklubben
Suomen Kennelliitto – Finska kennelklubben
Grupp 2
FCI-nummer 137
Originalstandard 2001-03-13
FCI-Standard 2001-04-02; franska
SKKs Standardkommitté 2002-06-05
Ursprungsland/
hemland:
Användningsområde:
FCI-Klassifikation:
Bakgrund/ändamål:
Helhetsintryck:
Viktiga
måttförhållanden:
Uppförande/karaktär:
Standard för
PYRENÉERHUND
Frankrike
Herdehund
Grupp 2, sektion 2.2
Rasen har funnits i Pyrenéerna sedan urminnes tider. Den var
känd under medeltiden och användes som vakthund på slotten.
Rasen omnämns av Gaston Phoebus på 1300-talet. Den var en
uppskattad sällskapshund redan på 1600-talet och förekom vid
hovet hos Ludvig XIV. Den första detaljerade beskrivningen av
rasen finns i en bok från 1897 av greve de Bylandt. Tio år senare
startade de första rasklubbarna. På initiativ av Bernard Sénac-
Lagrange registrerade klubben Réunion des Amateurs de Chiens
Pyrénées den officiella standarden hos franska kennelklubben
1923. Den nuvarande standarden är fortfarande mycket lik den
som utarbetades 1923, det är mest förtydliganden som man har
tillfört.
Rasen skall vara stor, imponerande och kraftigt byggd, men inte
utan en viss elegans.
Skallens bredd, där den är som bredast, skall motsvara skallens
längd.
Nospartiet skall vara något kortare än skallen.
Kroppslängden mätt från skulderleden till sittbensknölen skall
något överstiga hundens mankhöjd.
Bröstkorgens djup skall motsvara eller något understiga halva
mankhöjden.
Rasen har använts till att självständigt skydda hjordar mot rovdjur
och urvalet har grundat sig på egenskaper för vakt och försvar
liksom på hur bunden hunden är vid sin hjord. Detta har främst
resulterat i en kraftig och vig hund som också är godmodig och
tillgiven dem den vaktar. Denna vakthund tenderar att uppträda
självständigt och initiativrikt vilket kräver en viss fasthet från ägarens
sida.
Huvud:
Skallparti
Stop
Nostryffel
Nosparti
Läppar
Käkar/Tänder
Ögon
Öron
Hals:
Kropp:
Rygglinje
Huvudet skall inte vara för kraftigt i förhållande till hundens
storlek. Dess sidor skall vara tämligen flata.
Skallens bredd, där den är som bredast, skall motsvara skallens
längd. Skallen skall vara lätt välvd så att man kan känna
hjässkammen. Nackknölen skall vara framträdande vilket gör
skallens bakre del äggformad. Ögonbrynsbågarna skall inte vara
markerade. Pannfåran mellan ögonen skall knappt vara kännbar.
Stopet skall slutta mjukt.
Nostryffeln skall vara fullkomligt svart.
Nospartiet skall vara brett, något kortare än skallpartiet och gradvis
avsmalna mot nostryffeln. Sett ovanifrån har det formen av ett
V med avhuggen spets. Nospartiet skall vara väl utfyllt under
ögonen.
Läpparna skall vara föga överhängande och precis täcka underkäken.
De skall vara svarta eller mycket kraftigt markerade med
svart, så även gommen.
Bettet skall vara fulltaligt med friska och vita tänder. Saxbett.
Tångbett är tillåtet liksom att de två mittersta framtänderna i
underkäken lutar framåt.
Ögonen skall vara tämligen små, mörkt bärnstensfärgade, mandelformade
och lätt snedställda med intelligent och kontemplativt
uttryck. Ögonkanterna skall vara svarta och får aldrig vara lösa.
Blicken skall vara mild och drömmande.
Öronen skall vara ansatta i höjd med ögonen. De skall vara tämligen
små och trekantiga med avrundade spetsar. Öronen skall
falla platt utmed huvudet och bäras något högre när hunden är
alert.
Halsen skall vara kraftig och ganska kort med föga utvecklade
hakpåsar.
Kroppslängden mätt från skulderleden till sittbensknölen skall
något överstiga hundens mankhöjd. Bröstbenets avstånd till marken
skall nästan motsvara, men aldrig överstiga, halva mankhöjden.
Rygglinjen skall vara stram.
Manke
Rygg
Ländparti
Kors
Bröstkorg
Flank
Svans
Extremiteter:
Framställ:
Skulderblad
Överarm
Underarm
Handlov
Mellanhand
Framtassar
Bakställ:
Lår
Manken skall vara bred.
Ryggen skall vara stark och av god längd.
Ländpartiet skall vara medellångt.
Korset skall vara lätt snedställt med tämligen framträdande
höftbensknölar.
Bröstkorgen skall vara bred och lång, men inte för djup. Den skall
nå till armbågarna, men inte längre. Bröstkorgens djup skall vara
lika med eller något mindre än halva mankhöjden. Revbenen
skall vara lätt rundade.
Flankerna skall inte vara särskilt djupa.
Svansen skall nå minst till hasorna och ha plymartad päls. Den
skall bäras lågt i vila med spetsen helst i form av en krok. När
hunden är uppmärksam skall den höjas kraftigt över ryggen i en
ring, där bara spetsen vidrör länden (s k pyrenéerhjulet; ”arroundera”
enligt pyrenéerna).
Frambenen skall vara raka, parallella och kraftiga.
Skulderbladen skall vara tämligen snedställda.
Överarmarna skall vara musklade och medellånga.
Underarmarna skall vara raka, kraftiga och försedda med ordentligt
behäng.
Handlovarna skall fortsätta i förlängningen på underarmarnas
linjer.
Mellanhänderna skall vara något snedställda från sidan sett. Ibland
finns det enkla eller dubbla sporrar på frambenen.
Framtassarna skall vara något avlånga, kompakta med något välvda
tår.
Bakbenen skall ha längre och rikligare behäng än frambenen.
Sedda bakifrån skall bakbenen vara lodräta.
Låren skall vara väl musklade, inte så långa och tämligen snedställda.
De skall vara starka.
Knäled
Underben
Has
Mellanfot
Baktassar
Rörelser:
Hud:
Päls:
Pälsstruktur
Färg
Storlek/vikt:
Mankhöjd
Knälederna skall vara tämligen vinklade och peka rakt fram.
Underbenen skall vara kraftiga och medellånga.
Hasorna skall vara breda, torra och tämligen vinklade.
Mellanfötterna skall vara försedda med väl utvecklade dubbelsporrar.
Baktassarna som framtassarna.
Rörelserna skall vara kraftfulla och lätta, aldrig tunga. De skall
vara mer vägvinnande än snabba och inte utan en viss smidighet
eller elegans. Vinklarna skall tillåta uthålliga rörelser.
Huden skall vara tjock och smidig. Ofta finns det pigmentfläckar
på kroppen.
Pälsen skall vara ymnig, rak, ganska lång och spänstig. Den skall
vara tämligen sträv och torr på skuldror och rygg, längre på
svansen och runt halsen där den kan vara lätt vågig. På baksidan
av låren skall pälsen vara finare och mer ullig och den skall vara
fyllig. Även underullen skall vara riklig.
Färgen skall vara vit eller vit med fläckar i grått (grävlingsfärgade
[”blaireau”] eller vargfärgade [”louvet”]), ljusgult eller gulrött
(”arrouye”) på huvudet, öronen och svansroten och ibland på
kroppen. De grävlingsfärgade fläckarna är de mest önskvärda.
Hanhundar: 70-80 cm
Tikar: 65-75 cm
2 cm över övre mankhöjdsgräns tillåts för de hundar som i övrigt
är perfekta i typen.
Fel:
Varje avvikelse från standarden är fel och skall bedömas i förhållande
till graden av avvikelse.
Helhetsintryck
Ett allmänt intryck av tyngd utan värdighet. Hund som är fet, i
dålig kondition eller lymfatisk.
Huvud
För tungt; rektangulärt till formen.
För brett skallparti, välvd panna.
För markerat stop eller avsaknad av stop.
För hängande läppar som är lösa och hänger nedanför underkäken.
Ofullständig pigmentering på nostryffeln, ögonkanterna och läpparna.
Ögon
Runda, ljusa, djupt sittande eller framträdande; för stora eller för
små; för tätt sittande eller för brett isär. Synligt tredje ögonlock.
Hårt uttryck.
Öron
Breda, långa, skruvade, veckade, burna tillbakalagda, högt ansatta.
Hals
Tunn, något lång eller tvärtom för kort där huvudet tycks sitta
direkt på skuldrorna. För markerad hakpåse.
Kropp
Svankryggig eller karpryggig. Överbyggd. Buklinje uppdragen
på vinthundsvis eller hängande.
Bröstkorg
För bred eller för smal bringa. Flat eller tunnformad bröstkorg.
Svans
Föga behårad eller dåligt buren. För kort eller för lång. Utan
plym. Formar sig inte som ett hjul under rörelse eller formar sig
som ett hjul hela tiden, även i vila.
Framställ
Inåt- eller utåtvridna tassar.
För öppen vinkel mellan skulderblad och överarm.
Bakställ
Kohasigt eller hjulbent.
Raka hasor eller överdrivet vinklade hasor.
Tassar
Långa, platta.
Päls
Kort eller lockig. Silkesaktig, mjuk. Avsaknad av underull.
Färg
Andra färger än de i standarden angivna.
Nostryffel
Helt annan färg än svart.
Käkar
Över- eller underbett; varje missbildning av käkarna.
Ögon
Rosa på ögonkanterna; gula ögon.
Sporrar
Avsaknad av sporrar bak; enkla sporrar bak; dubbla, förtvinade
sporrar bak.
Storlek
Mankhöjd som över- eller underskrider de i standarden angivna
måtten.
Hund får ej prisbelönas om den är aggressiv eller har anatomiska
defekter som menligt kan påverka dess hälsa och sundhet.
Hos hanhundar måste båda testiklarna vara fullt utvecklade och
normalt belägna i pungen.
Diskvalificerande fel:
Nota bene:
Testiklar:
30
Svenska Kennelklubben
163 85 SPÅNGA
Besöksadress Rinkebysvängen 70
Telefon 08-795 30 00 Telefax 08-795 30 40
Webbplats www.skk.se
Telefon Informationsavdelningen 08-795 30 30
E-post Informationsavdelningen info@skk.se
E-post Standardkommittén standk@skk.se